Ljust fortfarande
Ännu är det ljust ute, ska ta en liten promenad med vovven min. På tal om henne, så hände det en liten incident i morse. Jag släppte lös henne på kyrkogården bland alla "gångarna" som är upskottade så att hon skulle få springa av sig lite. Och tro mig, det fick hon!
Allt gick super bra, jag tränade lite lite lydnad, typ stanna och gå osv...
Sen kommer jag på den briljanta idéen att gömma mig i en sån gång, så att hon får träna med huvudet också!
Det skulle jag aldrig gjort. Nära döden av hjärtklappning...
Jag ligger och väntar, och väntar, tänker jag ska inte titta upp den här gången för då ser hon mig direkt. Men grejen var den att Lilla Isa såg ju ingenting eftersom det var så höga plogkarmar. Stackarn får panik för att hon inte hittar igen mig, och jag ligger där i kallsnön och gottar mig, hihi nu kommer hon nog snart... undra hur nära hon är?
När det gått ca 4 minuter ställer jag mig upp, och Isa är borta!!
Heeeelveete! Där fick jag hjärtklappning! Visslandes och skrikandes gick jag mellan gångarna säkert 10 minuter. Gick upp mot nygatan... ingen Isa, ringde till och med Cissi och bad hon komma.. i väntan på henne gick jag ner mot källbogatan och där kommer min lilla Jycke springandes mot mig. Stackarn är så kort så snövallarna dämpade säkert min röst.
Av spåren att döma ser jag att hon var nästan helt hemma hos oss, Isa tänkte nog starta spårningen där min lukt började och sen succesivt leta rätt på mig...
Oj vad oansvarsfullt och gömma sig för hunden så hon tror att hon har blivit lämnad på Kyrkogården!! Fy Desirée!
Direkt jag koppla henne, gjorde hon sina behov. Det var då jag fick bekräftat att hon verkligen hade letat efter mig, då hon inte ens hade tid att skita! Istället för tanken, är jag så hemsk matte att hon tänker - yippie nu är jag friiii :) *Lättad*
Så nu ska jag gå ut med henne, men Inte gömma mig!
Som parantes, ikväll ska vi på Mats 50 års fest. Blir säkert super skoj men tyvärr tidig kväll eftersom N jobbar f.m och jag måste vara pigg till morgondagens plugg.
Ingen helg för mig :)
Kramar
Allt gick super bra, jag tränade lite lite lydnad, typ stanna och gå osv...
Sen kommer jag på den briljanta idéen att gömma mig i en sån gång, så att hon får träna med huvudet också!
Det skulle jag aldrig gjort. Nära döden av hjärtklappning...
Jag ligger och väntar, och väntar, tänker jag ska inte titta upp den här gången för då ser hon mig direkt. Men grejen var den att Lilla Isa såg ju ingenting eftersom det var så höga plogkarmar. Stackarn får panik för att hon inte hittar igen mig, och jag ligger där i kallsnön och gottar mig, hihi nu kommer hon nog snart... undra hur nära hon är?
När det gått ca 4 minuter ställer jag mig upp, och Isa är borta!!
Heeeelveete! Där fick jag hjärtklappning! Visslandes och skrikandes gick jag mellan gångarna säkert 10 minuter. Gick upp mot nygatan... ingen Isa, ringde till och med Cissi och bad hon komma.. i väntan på henne gick jag ner mot källbogatan och där kommer min lilla Jycke springandes mot mig. Stackarn är så kort så snövallarna dämpade säkert min röst.
Av spåren att döma ser jag att hon var nästan helt hemma hos oss, Isa tänkte nog starta spårningen där min lukt började och sen succesivt leta rätt på mig...
Oj vad oansvarsfullt och gömma sig för hunden så hon tror att hon har blivit lämnad på Kyrkogården!! Fy Desirée!
Direkt jag koppla henne, gjorde hon sina behov. Det var då jag fick bekräftat att hon verkligen hade letat efter mig, då hon inte ens hade tid att skita! Istället för tanken, är jag så hemsk matte att hon tänker - yippie nu är jag friiii :) *Lättad*
Så nu ska jag gå ut med henne, men Inte gömma mig!
Som parantes, ikväll ska vi på Mats 50 års fest. Blir säkert super skoj men tyvärr tidig kväll eftersom N jobbar f.m och jag måste vara pigg till morgondagens plugg.
Ingen helg för mig :)
Kramar
Kommentarer
Trackback
