Desireeee

Har äntligen kommit hem från biblioteket. Pga vissa bilar som inte startade och en massa annat elände så "tog" jag mig inte hem över lunchen för att äta... Det jag hade med mig i matsäcksväg var ett gigantiskt päron och en banan. Det var även dessa två frukter som jag "klarade" mig på från kl 09.00- 16.00.
Varm, trött och helvetes less gick jag på autopilot och slutförde ett arbete. Jag klappar mig själv på axeln för att Jag har jobbat på riktigt bra idag, tyvärr gör ingen annan de...


Är det värt de? Att jag gråtfärdig kommer hem och är virrig i pannkakan för att jag inte har en uns av socker i blodet... Att jag under tiden när jag lagar mat och samtidigt pratar med Niklas i telefon stänger dörren efter Isa när hon har gått in på Toaletten. Att jag sedan hm. minuter senare kommer på att jag "stängt" in henne där. Tack och lov kan den hunden bjuda på sig själv. Där ligger hon på mattan och slappar.
Måste erkänna att jag fick mig en lagom skratt-attack högt för mig själv när jag såg henne!
TAck hunden min!


Nu har jag fått i mig korv och makaroner och känner att humöret börjar komma tillbaka.
I helgen kommer en behövlig återuppladdning!

Massor med låga kramar från Desirée