Desireeee

Är det julstressen som kommer smygandes?
Oanandes om alla måsten som sakta men säkert byggs på hög, det är som ett tetris.
Jag gör allt för att hålla bort byggstenarna till Stressen, men allteftersom kommer det nya.
Så småningom kommer det fler och fler i ett allt högre tempo.
Och då kraschar man, då är spelet slut, när man inte längre hinner med alla bitar som faller ner i ett nu rasande tempo. Det sorgliga är bara att det inte finns någon restart knapp i det verkliga livet.
Man kan alltid börja om, men då med en Tung förlust i bagaget.

Vad gör jag i den här historien, vars är jag i den? Och vad väljer jag att Inte göra?


Jag har en månad framför mig med uppsatsskrivande om det tunga ämnet Våldtäkt mot Barn, tentaplugg och sedan en rivstart av en ny kurs. Allt detta innan den 20 dec.
Utöver skolan har jag i första hand mitt hem och min familj som jag vill ta hand om och umgås med. Mina "2 jobb" som bör skötas om och vännerna som jag verkligen skulle vilja ha mer tid för. Jag har en Stockholmsresa som jag verkligen vill ska bli av innan 19 januari men som hela tiden skjuts upp...
Julafton närmar sig med stormsteg och jag har långa listor på vad jag vill ha gjort innan, bakning, matlagning och julklappsinköp...

Samtidigt säger jag till mig själv hela tiden, det är inte hela världen om vi inte har hemmagjord vörtlimpa, allt kan vi köpa om vi inte hinner göra de. :)

En djup suck, jag har pausat i spelet. Läst igenom spelreglerna en gång till och lagt upp min spelteknik.



1. jag ska tända tre nya gravljus till mina lyktor på bron.
Inget får mig att känna mig så varmt välkommen som ett par levande ljus.

/D