Omogetsnack
Två arbetsområden jag inte visst följde med på köpet som kattägare.
- Klättra upp i stora granar för att plocka ner en väldigt rädd liten kisseunge
- Torka henne i röva!?!?
Dock så lärde sig Sally andra gången hur hon skulle klättra ner för trädet. Däremot lärde hon sig inte andra gången hur hon skulle knipsa av skiten...
Stackarn, måste vara höjden av förnedring för ett så självständigt djur som en katt att någon måste torka en i röven.
Ni kanske tänker, men VA F*N, klart de får bort skiten själv!!
Nä. Inte katten på Floragatan 34. Oftast är det något hår eller grässtrå som sitter fast och vägrar släppa sista lorken från dess ursprungshål.
Det värsta är när hon försöker att få bort den själv, genom att sätta sig på arslet och åka över golvet i hopp om att lorken ska släppa. Detta resulterar i att vi har kattskit på toagolvet som följs av en rand ut i hallen, in i köket, runt till vardagsrummet och tillbaka in i hallen igen....
Trots detta idog har inte den förbannade skiten släppt!!! Då måste jag som kattägare torka kattstackarn... Tragiskt men sant. Ush, och fy och blä.
Det är vid dessa tillfällen som jag nöjd i hågen kan säga åt Cissi - det är din katt, du får skura ;)
Ursäkta detta kiss och bajsinlägg. Nästa blir av mognare karaktär :P
Kramar på er!
/D
Kommentarer
Postat av: Anonym
Känner igen det där med bajset och rumpgnidet.. Falcon gör det då och då.. Och tänk då med hans långa hår.. Sen så blir han jäklat råförbannad när man ska tvätta han. Kattakrälle!!
Svar:
Desirée Jonsson
Trackback
