Hemkommen och förkyld..

Lördag mitt i helgen och min sambo ligger och sover inför hans kommande nattskift. Min dotter ligger och vilar hennes rutinmässiga eftermiddagslur och jag.. - det var ju tänkt att jag också skulle ligga och vila nu. Det sista Niklas sa innan han gick upp var att lägga dig också och vila nu! Håll inte på och springa och plocka uti saker... Men vad gör man då väskor ska packas upp, tvätt tvättas, skor och väskor vädras och mail och facebook kollas...?
 
 
Igår ca 04.00 var vi hemma på Floragatan, efter en vecka på Cypern så var det alldeles jätte härligt att komma hem. Precis lagomt länge har denna underbara semester varit! Sol, värme och en massa bad. Plus denna elaka förkylning också.. alla i min lilla familj blev drabbade men min höll givetvis i sig längst :(
 
 
Det har verkligen känts som att mitt liv stod stilla i en vecka, jag har inte ägnat en tanke åt något åtagande alls. Vilket då resulterat i att jag har smått panik nu då jag ser att en skoluppgift ska vara inlämnad på tisdag, Ronja ska inskolas igen på dagis måndag och tisdag, jag ska börja på mitt ny-gamla jobb på måndag eller tisdag och mitt i alla åtaganden så ligger jag med en skalle och bihålor fulla av snor och feber fulla kroppen...
hm... var ska jag börja?
 
 
Jag tror att jag istället lutar mig tillbaka och drömmer mig bort till den natten på Cypern som jag somnade med ett leende på läpparna. Och på morgon efter som jag steg upp en timme tidigare (trodde jag, vilket var två timmar tidigare) alltså 6.14 och går ut i den Cypriotiska morgondisen på en joggingtur. U-N-D-E-R-B-A-R-T.
Solen gick precis upp och jag var helt ensam till en början, sedan sluter de upp en och en efter varandra. Par som går hand i hand längs strandkanten, en annan som sitter på en liten stenhöjd och blickar ut mot de fiskebåtar som är påväg ut för att pröva sin lycka. Med solen i ryggen och ett brett leende på läpparna tog jag mig runt den förbestämda lilla rutten. Det kändes som att jag svävade på moln av all lycka som fanns i min kropp den morgonen. 
 
Den känslan, vill jag fånga och uppleva om och om igen. Den natten då jag somnade med ett leende på läpparna och vaknade med en energi som jag inte vill tappa bort igen!
 
 
Stor lördagskram! <3 /D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0