Urladdning

Igår blev jag totalt uttömd på energi.
Det är ju helt otroligt och facinerande hur kroppen eller människan kan vara så extremt mottaglig! Eller hur jag kan vara det... Under massageutbildningen hände samma sak och min lärare bad mig att fokusera på att stänga av vid handlederna. Detta har jag lyckats göra i 5 år!!! Men inte igår.
 
Empati blandat med öppenhet blandat med socionomyrket blandat med oerhört mycket smärta det blev för mycket för min lilla kropp. Den sa i från, den var tvungen att koppla ner totalt och börja om. Typ trycka på restart.
 
 
I verkligheten så svimmade jag, för första gången i mitt liv. Men jag har nog aldrig upplevt en sån skön känsla. Det var såna kontraster från det att jag började må illa, blev yr, svettades mådde djävel med andra ord till att få upptäcka att man drömmer och har det svalt och skönt mot kinden.. En total urladdning från all dålig energi som jag just hade stått och tagit in.
 
 
 
Jag kan bara uttrycka mig som så, Guuuud vad skönt att inte socionomyrket handlar om beröring på detta sätt. Då hade jag upptäckt efter den 4:e terminen att jag valt fel. Men nu är ju inte fallet på de viset, jag vill prata med dessa människor och hjälpa dem på andra sätt också än bara genom att beröra dem. Och då kan nog alla mina blandade egenskaper fungera djävligt bra ihop!
 
 
 
Idag är jag betydligt piggare än i går kväll. Idag är jag fylld med energi på nytt! :)
Kramar på er! /D

Kommentarer
Postat av: Maria Nordvall

Usch! det där lät inte bra! Du måste sluta tänka på alla andra först, på allt som du vill göra osv. och fokusera mer på dig och din familj!

Svar: Ja, ska fokusera på dem! Absolut! Men nu är det bara det här lilla projektet för andra familjer :) Kramar
Desirée Jonsson

2012-11-29 @ 11:58:07
Postat av: MayLouise

Håller med föregående kommentar. MEN socionomyrket suger en på energi oxå fast man bara sitter och pratar! Bäst du skaffar en mentor/handledare

Svar: Vet att det skulle vara bra med någon att släppa över all dålig energi på :) Men på praktiken i Januari kommer jag ju inte bli inkastad i "fall" plus att jag har någon som stöd bakom mig hela tiden :) Det löser sig :)
Desirée Jonsson

2012-11-29 @ 12:34:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0