Desireeee

God morgon! :-) Som vanligt vaknar jag långt innan övriga familjen, är kissnödig men vill inte väcka dem. Pigg men härligt att bara låta nån timme passera innan man stiger upp. 

 

Nu är jag alltså i v.32+4 alltså i v.33. Jag kan ju absolut inte ligga på mage, har inte heller kunnat det under hela graviditeten. Med Ronja kunde jag istället ligga på mage fram till slutet. Jag får dras med nått senadrag under nån natt, bara för att bli påmind om att dricka ner vatten. Kvinna tabletter käkar jag men inge järn...

 

Vågen har sakta ner sitt tempo sen jag började cykla till jobbet och slutat äta mjukbröd som en häst. Stadiga 16 kg har jag lagt på mig hittills, de mesta på rumpa och lår. Inte ett enda vanligt byxpar går på och i jämförelse med Ronjas graviditet så hade jag bara mina egna kläder förutom en gravidkjol i slutet som jag fynda på en klädbytardag... Lätt deprimerande kan jag tycka, men det är ju endast jag som kan göra nått åt det. Endast jag som aktivt kan göra nått åt mitt extrema sockerberoende. Jag försöker att bara äta sött en dag i veckan, men det är skit svårt för mig att inte äta en glass eller ta en bulle ur frysen...

Jag väljer även att äta två hårdbröd till frukost, inte de vita polarkakorna som lockar... Jag försöker även att hålla mig till leverpastej och inte ost. Äter ton med frukt, oliver och Körsbärstomater. Fortfarande :-) men det är ju så gott!!

 

Sist vi var och lyssna på lillens hjärtljud så låg dem på 136, ringtestet som min syster utförde skvallrade om att det ligger en liten kille i magen. Faktum är att jag är helt hundra på det! :-) sen hos barnmorskan så var tydligen huvudet neråt.. Redan... :-/

Sparkarna har aldrig varit riktiga sparkar, mer knuff och rulla runt. Känns som att ha en orm där inne. Vänliga små tryck. En liten person som vill ta liten plats.

 

Tänkte att jag bjuder på en uppdatering hur en mage kan se ut i v.33 :-)